OMI i Norden
En vacker söndagsmorgon den 31 augusti 1958 gled Amerikalinjens Gripsholm in i Köpanhamns frihamn. Mycket folk hade samlats på kajen och från stadens kyrkor ringde klockorna till gudstjänst. Ombord befann sig pater John Taylor omi, superior för Danmark-Grönlandmissionen. Nere vid kajan väntade biskop Theodore Suhr osb av Köpaenhamn som själv erbjudit Oblaterna detta nya arbetsfält i Skandinavien. Sex veckor senare anläde pater Urban Figge omi och Mickael Wolfe omi. De första missionärerna hade samlats. Den första tiden präglades av språkstudier och planering. Många frågor och problem måste lösas.
Herlev
För att ge missionen en fast bas beslöt biskop Suhr att
Oblaterna skulle grunda en ny församling i Herlev, en av förorterna till
Köpenhamn. På grund av den stora bostadsbristen i Köpenhamn blev uppgiften att
finna ett lämpligt hus i Herlev mycket tålamodsprövande. Medan två Oblater var
inkvarterade hos S:t Josefsystrarna i S:t Josefssjukhuset och en i S:t Ansgars
sjukhus började arbetsuppgifterna att hopa sig i den nya blivande församlingen i
Herlev. Många unga katolska familjer fanns i detta område och de visade sin
uppskattning över oblaternas ankomst på många olika sätt.
Den 4 juni 1959 var en stor dag i den nya missionens historia. Efter mycket
sökande hade man funnit ett hus i Herlev, ett sexrums tegelhus med rymliga
källarlokaler. Detta blev nu moderhuset för Oblaternas verksamhet. Medan den
katolska kyrkans närvaro långsamt växte in sig i omgivningen och i folkets
medvetande, förberedde sig pater Wolf för Grönlandsmissionen. Den 21 juni 1959
flög han till Nassarssuak i södra Grönland på en sex veckors studieresa. Ungefär
samtidigt påbörjades planeringen av en församlingssal som skulle fungera som
både kapell och kyrkolokal i Herlev. Den 24 december 1960 hade planen blivit
verklighet. Då firade man den första mässan i det nya kapellet. Den 28 januari
1961 invigdes det nya kapellet - Vår Frus Kapell - av biskop Suhr osb.
Församlingen i Herlev var nu fast grundad. Läs mer om
Vor Frue Kirke
Biskop John Taylor omi
Nya missionärer väntades anlända från USA hösten 1962. Pater
John Taylor hade varit i Sverige för att förbereda missionen där. Föga anade han
då att hans uppgift i Sverige inte bara skulle beröra Oblaternas arbetsfält utan
hela den katolska kyrkans verksamhet i landet. Den 21 juli 1962 kom ett
meddelande från Vatikanen att påven Johannes XXIII hade utnämnt pater John
Taylor omi till katolsk biskop för Stockholms stift och därmed över hela
Sverige. Han efterträdde biskop Ansgar Nelson, som av hälsoskäl avgick från sin
post i februari 1962. Biskop Taylor avled 9 september 1976.
Stockholms stadshus har under sin tillvaro fyllt många uppgifter och sett många
lysande skådespel. På S:t Matteus dag, den 21 september 1962, förvandlades dess
största sal, Blå Hallen, till katedral, då pater John Taylor vigdes till biskop
av Stockholm. Efter 449 år skedde det alltså på nytt i Sverige att en katolsk
biskop vigdes till sitt ämbete.
Täby och Roslagen
Den nya katolska församlingen, Vår Frus församling, bildades
1962 norr om Stockholm. Den provisoriska kyrkolokalen, Näsby Parkskolans
samlingslokal, var naturligtvis långt ifrån idealisk. Något måste göras och då
uppstod tanken att en lämplig villa, köpt eller hyrd, skulle kunna fylla behovet
av gudstjänstlokal. Denna gång stod lyckan oss bi och pater Selman Threadgill
omi kunde hyra en villa i Näsby Allé. Villan var inte stor, men dess planering
lämpade sig utmärkt för ändamålet. På pingstdagen var kapellet färdigt för
högtidlig invigning. I november 1967 flyttades församlingens centrum till en ny
adress: Konvaljevägen 4. Täby hade blivit den katolska huvudorten för
katolikerna i hela Roslagen. Prästerna reste till Hallstavik, Rimbo, Norrtälje,
Östhammar, Åkersberga och Vallentuna. Det var 1968 som Vår Frus församling,
under pater Diets ledning och många offervilligas medverkan, kunde etablera sig
på Konvaljevägen 4. 1984 påbörjades i Täby, på tomten bredvid
Oblatmissionärernas villa, bygget av den nuvarande Vårfrukyrkan, ritad av
arkitekten Fritz Voigt och med Skanska som byggherre. Invigningen skedde den 8
december 1985. (Mer om Täby församling)
Oblaterna i Norrboten - Luleå
I Norrbottenskuriren från 1965 läser vi: "För 500 år sedan samlades katolikerna till gudstjänst i Gammelstads kyrka. Idag söker man sig till en barack (...) där två amerikanska präster sörjer för själavården". Den katolska församlingen omfattar både Norrbotten och Västerbotten. I runt tal räknar man med att det finns 300 katoliker i området. I baracken har byggts kapell, församlingssal och prästgård. Det stora problemet i början var att ordna en ny kyrka - helst med centralt läge. Kapellet flyttades så småningom till Stationsgatan 72, där det fanns tillräckligt med utrymme för både kapell, läsrum och församlingssal. Sedan köpte man en gård ca. 30 km från Luleå - Mariebäck - där Oblaterna hade centrum för sin verksamhet (reträtter, kurser osv.) på platsen och i Luleå. Slutligen byggde man en fin kyrka och församlingscentrum. Kyrkan invigdes 1 maj 1997 av biskop Hubertus Brandenburg. Några månader senare överlämnade Oblaterna församlingen till stiftet. Också Mariebäck förlorade sin gamla betydelse och såldes i maj 2000. Idag finns en präst i Luleå som hjälper till i församlingen och en broder som bl a leder studiecirklar i ikonmålning.
Sundsvall
På Birgittadagen 1965 tog Oblaterna över S:t Olofs katolska församling i Sundsvall. I och med detta började en hel del förändringar där. Den första och kanske mest markanta var kapellets utrustning. Älgkronan över altaret försvann, liksom de gamla kyrkbänkarna. Församlingen fick hjälp av en grupp tyska studenter till upprustningsarbete . De målade också huset och inledde arbete med att göra om källaren till församlingssal. Man började besöka de olika städerna i församlingen och samtidigt hålla trosundervisning för barn i dessa spridda församlingsdelar. Våren 1968 hade kontakter redan tagits med flera ordnar för att utreda möjligheterna också för nunnor att börja en verksamhet i Sundsvall. Serafinsystrarna hade visat intresse. Vi den tiden ordnades med en lägenhet i själva församlingshuset. Ganska snart efter systrarnas ankomst i mars 1969 kunde de börja arbeta både på lasarettet och som dagmammor för några småttingar. Den 15 augusti 1985 lämnade Oblaterna församlingen till stiftets förfogande.
Umeå
I slutet av oktober 1970 kom den första Oblatmissionären till Umeå. På Skolgatan 110 hade det lilla katolska kapellet sina lokaler. Sedan köptes två träfastigheter i Umeå - en början på en katolskt centrum. I de båda fastigheterna vid Nytorgsgatan hade man fått lokaler som var lämpliga. I den ena byggnaden på övre våningen ligger själva kyrkorummet och vid sidan om detta har prästen sin bostad och expedition. I det andra huset på samma tomt är en församlingssal inrymd med möjlighet för olika aktiviteter. I september 1986 lämnade Oblaterna Umeå.
Oblater från Polen kommer till Sverige
Oblaterna från USA arbetade för det mesta norr om Stockholm.
Biskop John Taylor behövde också präster som skulle arbeta i södra Sverige. Hans
tankar gick till sin gamla vän från de teologiska studierna i Rom som med tiden
blivit provinsial i den polska provinsen. Han lovade att skicka hjälp.
Oblaterna från Polen anlände till Stockholm den 21 mars 1966. Det var fyra
präster. De började tjänstgöra i Malmö församling och sedan i Landskrona. Där
inköptes en vacker fastighet på Midhemsvägen 40 åt Oblatorden. En av pionjärerna
tjänstgjorde först i Sankt Eriks Domkyrkoförsamling i Stockholm och senare i
Helsinborg och Landskrona. De första åren var inte lätta för de polska
Oblaterna. Det blev kollision mellan den polska romantisismen och den
västerländska realismen. Men svårigheter är till för att övervinnas. I maj 1967
anlände två andra präster och 1970 ytterligare en som bosatte sig i Hässleholm.
Landskrona
1970 köpte Oblaterna ett hus i Landskrona. Efter ombyggnad och
olika anpassningar invigde biskop John Taylor huset och kapellet. 1995 köpte
församlingen en kyrka av metodisterna och efter viss anpassning invigde biskop
Hubertus Brandenburg denna till ny församlingskyrka.
1 januari 1971 fick Oblaterna i södra Sverige sin första församling:
Hässleholm-Kristianstad som omfattar ett stort område från Landskrona till
Karlskrona med 2500 katoliker. På grund av alltför mycket arbete blev två av
prästerna sjuka. Det behövdes förstärkning, och denna anlände 1972 i form av
ytterligare en präst.
Malmö
För att verksamheten i södra Sverige skulle fungera behövde
Oblaterna ett centrum, helst i själva Malmö. 1974 undertecknade biskop J. Taylor
samt kyrkoherden i Vår Frälsares församling i Malmö och dåvarande provinsialen i
den polska provinsen ett avtal som garanterade att ett nytt centrum skulle
byggas i Malmö för att sedan utvecklas till en församling. En präst till kom
från Polen för att hjälpa till med planerna. 1975 köpte Oblaterna ett hus i
Malmö, Ekgatan 35, och anpassade det till de pastorala behov som fanns i detta
område. Efter tre år flyttade man till ett annat hus vid samma gata, nummer 40.
Det första huset har blivit för litet. Detta hus har blivit centrum för OMIs
verksamhet i södra Sverige. Huset och kapellet invigdes av biskopHubertus
Brandenburg.
På 80-talet kom många invandrare till Sverige . Det visade sig att många av dem
var katoliker. Huset på Ekgatan 40 har blivit för litet igen. Efter lång tid av
sökande fick Oblaterna tillstånd och plats att bygga ett nytt centrum i
Rosengårds område - Ramels väg 149. Efter två års arbete stod detta centrum
färdigt. 6 januari 1990 invigde biskop Hubertus Brandenburg den nya kyrkan och
nya församlingslokaler. Där finns också prästbostäder, inte bara för dem som
arbetar i församlingen men även för Oblater som kommer till sina ordensmöten.
Läs mer om
S:ta Maria i Rosengård församling.
Hässleholm-Kristianstad
Huset som Oblaterna bosatte sig i 1970 hade blivit för litet.
Därför var de tvungna att bygga ett nytt församlingscentrum, som biskop Hubertus
Brandenburg invigde 1981. Ett år senare renoverades en kyrka i Bromölla och 1986
köptes ett hus i Kristianstad och
anpassades till föramlingens verksamhet. 1980
grundades en ny församling inom Hässleholms församlings område - Landskrona -
som Obaterna har ansvar ännu idag.
1970 tog Oblaterna över församlingen i Olofström, som lämnades tillbaka till
stifter 1999. Oblaterna tjänstgör också i Ystad där en församling grundades
1988. Läs mer om
Hässleholm-Kristianstad församling
Norge
Biskop John Gran i Oslo inbjöd Oblater till sitt stift i Oslo
1980. En Oblat flyttade från Sverige till Norge för att börja den pastorala
verksamheten i Oslo stift. 1980 blev han kyrkoherde i Halden. I maj 1981 kom en
präst från Polen för att hjälpa honom. 1983 tog Oblaterna över församlingen i
Fredrikstad och byggde en ny kyrka med församlingslokaler och prästbostäder.
1987 kom ytterligare två Oblater dit för att hjälpa till med församlingsarbetet.
Idag arbetar Oblaterna i fyra församlingar i Oslo stift: Fredrikstad, Hallden,
Askim och Moss.